Kriminell ekonomi och den syditalienska situationen

Den kriminalpolitiska debatten i Sverige har under de senaste fem åren alltmer kretsat kring begreppet ”kriminell ekonomi”. Detta ekonomiska ekosystem utgörs av olika slag av kriminella aktiviteter och affärsupplägg där brottsvinster återinvesteras i annan kriminalitet eller tvättas rena via olika penningtvättsupplägg.

För närvarande anses den kriminella ekonomin generera 100–150 miljarder kronor per år i brottsvinster. Dessa brottsvinster härrör bland annat från:

• Bedrägerier riktade mot privatpersoner och företag. Dessa brott utgörs exempelvis av investeringsbedrägerier, fakturabedrägerier, romansbedrägerier och telefonbedrägerier (s.k. vishing). För närvarande anses denna typ av brottslighet generera minst 7,5 miljarder kronor per år i brottsvinster. Det är rimligt att anta att detta belopp är i underkant eftersom många brottsoffer inte anmäler brotten till polisen.
  
• Uppskattningsvis 15 miljarder kronor i brottsvinster härrör från olika statliga välfärdssystem. Dessa system exploateras med hjälp av olika kriminella upplägg som kan vara relativt sofistikerade och ibland begås med hjälp av falska intyg och identiteter. Bedrägerierna kan exempelvis riktas mot assistansstödet, det statliga tandvårdsstödet och olika arbetsmarknadsinsatser. Även på detta område är det rimligt att anta att de egentliga brottsvinsterna kan vara betydligt högre.
  
• Svarta arbetsinkomster och trafficking med arbetskraft anses generera minst 91 miljarder kronor per år i brottsvinster. Detta är relativt vanligt förekommande inom exempelvis bygg- och städbranschen. Människor i beroendeställning exploateras och tvingas ibland arbeta i miljöer som är riskfyllda och där gängse säkerhetsföreskrifter inte följs.
  
• Narkotikabrottsligheten i Sverige genererar förhållandevis låga brottsvinster jämfört med ovanstående exempel. För närvarande anses dessa brottsvinster uppgå till 1,8–2,8 miljarder kronor per år. Detta belopp är förhållandevis exakt. Myndigheterna har en god uppfattning om kostnaderna och intäkterna för narkotikabranschen och hur konsumtionsmönstret av narkotika ser ut i Sverige (bland annat genom analys av avloppsvatten).
  
• Illegal avfallshantering är en bransch som sedan länge har förknippats med olika former av organiserad brottslighet. I Sverige anses denna typ av brottslighet för närvarande generera cirka 3,7 miljarder kronor i brottsvinster per år.

De aktörer som begår dessa typer av brott är ofta kriminella nätverk som kan vara baserade såväl i Sverige som i utlandet. Vissa av dessa aktörer har kopplingar till statsaktörer som Iran, Ryssland och Kina. I vissa fall utgörs nätverken helt eller delvis av personer med koppling till terrorism och våldsbejakande extremism.

Brottsvinsterna från dessa kriminella upplägg återinvesteras ibland i annan allvarlig brottslighet, exempelvis vapensmuggling och olika former av människosmuggling, inklusive handel med unga kvinnor och barn. I vissa fall återinvesteras brottsvinsterna i lagliga verksamheter, bland annat för att underlätta penningtvätt.

Dessa karaktärsdrag hos den kriminella ekonomin innebär att den anses vara systemhotande till sin karaktär.

Orsaken till detta är bland annat att konsekvenserna av den kriminella ekonomin riskerar att urholka tilliten till exempelvis betal- och banksystem, leder till minskat tillit till välfärdssystemet och demokratin samtidigt som den snedvrider konkurrensen på den fria marknaden och på så vis bestraffar seriösa näringsidkare.

Vidare urholkas samhällets finansiella resurser då staten går miste om skatter och avgifter samtidigt som välfärdssystemen exploateras av kriminella.

Tydlig koppling mellan bedrägeribrott och skjutvapenvåld

Det kan dessutom konstateras att det finns en intressant överlappning mellan bedrägeribrottsligheten (inklusive välfärdsbedrägerier) och det skjutvapenvåld som för närvarande hemsöker vårt land.

Enligt Polismyndigheten är en överväldigande majoritet av de nätverk som associeras med bedrägeribrottslighet inblandade i skjutvapenvåldet och det anses vara en rimlig tolkning att det bland annat är de höga brottsvinsterna som driver på detta våld. Det är därför ett samhälleligt intresse att minska de kriminella nätverkens brottsvinster, oavsett hur dessa skapas.   

Det bör noteras att ovanstående belopp inte innefattar den välfärdsbrottslighet som riktas mot landets kommuner och regioner. Det finns för närvarande inte några tillförlitliga siffror på omfattningen av denna brottslighet men det är rimligt att anta att denna kan uppgå till 5–10 procent av de belopp som betalas ut på kommunal och regional nivå (detta utifrån den forskning som genomförts på statlig nivå i Sverige och internationell forskning).

Kriminell ekonomi och brottsvinster från kommunala system

Detta innebär i praktiken att de potentiella brottsvinsterna från de kommunala system som anses vara mest sårbara årligen genererar 10–20 miljarder kronor per år i brottsvinster. Detta anses vara en av de främsta anledningarna till att olika kriminella nätverk visar allt större intresse för att ta sig in i kommunal verksamhet, inklusive kommunalpolitiken.

Ytterligare en anledning till de kriminella nätverkens nyfikenhet på den kommunala sektorn är det kommunala självstyret och de möjligheter som detta ger till kontroll och vinstgenerering. Den som kontrollerar en kommun kan bland annat påverka tilldelningen av alkoholtillstånd, markanvändning och bygglov, skolpeng och hemtjänst.

Det är detta fenomen som kan benämnas som ”den syditalienska situationen”, det vill säga en situation där den lokala politiken och byråkratin tas över av kriminella aktörer. Tidigare har man trott att detta är något som i första hand drabbar svaga stater. Ny forskning från Tyskland visar att det inte nödvändigtvis är så.

Även starka och välfungerande stater kan drabbas av detta fenomen. Länder som Tyskland och Sverige är på väg in i en situation som kan bli mycket besvärlig och kostsam att häva.

Ett centralt problem i detta sammanhang är de höga brottsvinster som generas. Med hjälp av dessa kan de kriminella nätverken långsiktigt arbeta sig i olika verksamheter som anses lukrativa, de köpa sig tillgång till möjliggörare och placera insiders i intressanta verksamheter.

Hans Brun till SRI

Några av de mest effektiva förebyggande åtgärderna mot denna utveckling är att använda sig av strategier som gör det möjligt att rekrytera pålitlig personal, som vårdar och skyddar organisationen mot olika typer av sårbarheter och som kontrollerar de företaga som används som leverantörer.

Misslyckas vi med detta arbete kommer Sverige uppleva den syditalienska situationen, där politik och kriminalitet går hand i hand, där marknadsekonomin sätts ur spel och tilliten mellan medborgare mals sönder.      

För att bidra till samhällsnyttan och tillgängliggöra konkreta lösningar och verktyg för Sveriges kommuner och regioner gör SRI sin största satsning någonsin inom segmentet offentlig sektor i och med värvningen av den välkända experten Hans Brun till ny roll som Chefsanalytiker.

Hans kommer senast ifrån en roll som Chefsanalytiker på Utbetalningsmyndigheten och har sedan tidigare en imponerande karriär inom Polismyndigheten och NOA, Försvarshögskolan samt flera decenniers erfarenhet av forskning inom terrorism, organiserad brottslighet, klanstrukturer och parallellsamhällen.

– Behovet är enormt och situationen brådskande. Den organiserade brottsligheten har slagit klorna i Sveriges offentliga verksamheter med kraft under de senaste åren. Dessa statliga 15–20 miljarder som försvinner varje år kan jämföras med utgiftsposter i statens budget för 2024 motsvarande cirka hälften av Polismyndighetens budget på 45 miljarder, hela Kriminalvårdens budget på 20 miljarder eller hela Tullverkets, Sveriges Domstolars och svensk public services budgetar tillsammans på totalt 20,5 miljarder. Dessa hissnande siffror borde vi alla vara måna om att minska, säger Hans Brun i vår pressrelease i samband med hans tillträde i rollen som chefsanalytiker.