”Demokratin” USA: ”Varje demokrati som faller försvagar de som återstår.”
Sedan början av 2025, när Donald Trump installerades i Vita huset för en andra gång, har flera beslut tagits som gjort att USA som demokrati i allt högre grad kan ifrågasättas.
Denna utveckling har skett till följd av presidentordrar som utfärdats i en skala som inte tidigare bevittnats, försök till att censurera såväl nyhetsmedier som forskningsfält, valreglering och avskedanden av opposition inom myndigheter.
Listan över hot mot demokratin kan göras lång och den framtida utvecklingen är osäker. Kommer USA att kunna vända den utveckling i vilken de är på väg?
Och hur långt kommer det att gå innan befolkningen gör motstånd i det land som en gång stoltserat med sina demokratiska värden? Kommer trenden att fortsätta även efter nästa presidentval?
Demokratiutvecklingen i övriga världen är också bekymmersam. Hela 72 procent av världens befolkning lever i auktoritära stater och enbart 43 procent av valen som inträffade 2024 var fria och oberoende. Detta uppmärksammande Ann Linde på SRI summit 2025.
Varieties of Democracy 2025 visar dessutom att endast 7 procent av världens befolkning lever i liberala demokratier. Hur påverkas resterande delar av världen när USA:s demokrati äventyras? Och vilka länder kommer att följa denna utveckling?
Ett träffande citat av Carl Heath är:
”Varje demokrati som faller försvagar de som återstår.”
Vi befinner oss i en situation där vi och våra allierade i ökande grad utsätts för påtryckningar från stormakter som försöker påtvinga oss sin världsbild och politiska värderingar. På samma gång är vi beroende av dessa länder i flera avseenden, vilket gör att vår motståndskraft mot potentiella påtryckningar är begränsat.
Fler och fler länder agerar idag politiskt och ekonomiskt protektionistiskt, vilket ifrågasätter allianser som de senaste decennierna setts som absoluta och helt självklara i den världsordning som byggts upp efter andra världskriget.
Denna ordning börjar nu alltmer vittra och detta öppnar upp för en ny historisk era. Europa lyser idag tydligt som en demokratisk högborg, även om det även här finns starka indikationer på att vi måste fortsätta arbeta och framför allt agera idag under förutsättningarna och prognosen, att läget sannolikt kan komma att förvärras.
Riksbanken gick nyligen ut med att vi måste hitta betalningslösningar frikopplade från USA. Osäkerheten kring landet väcker sig allt starkare. En fråga som blir alltmer aktuell i takt med USA:s utveckling är:
Vilka alternativ har vi till deras produkter och tjänster?
Urholkningen av demokratin
Demokratiska normer i USA har sedan 1980-talet försvagats. Under 2000-talet har denna utveckling gått i en allt snabbare takt till följd av en utbredd polarisering.
När Trump blev president var förutsättningarna gynnsamma för att accelerera demokratins förfall. Den kollektiva uppfattningen om grundläggande värden var splittrad och det moraliska ramverk som tidigare höll ihop samhället som bortblåst.
Samtidigt ser vi hur administrationen utnyttjar brister i det demokratiska systemet i syfte att centrera makten till Trump. Denna process är i många fall laglig och sker med hjälp av demokratiska institutioner.
Det finns tecken på att myndigheter och tillsynsorgan i allt högre grad politiserats. På samma gång avskedas personer inom statliga myndigheter utan sakliga grunder och individer lojala till Trump får företräde till samhällskritiska tjänster.
Processen mot autokratisering har skett systematiskt. Gradvis har Trump infört beslut som hotar demokratin under förklädnaden av att vara dess förkämpe:
”Many government efforts to subvert democracy are “legal”, in the sense that they are approved by the legislature or accepted by the courts. They may even be portrayed as efforts to improve democracy – making the judiciary more efficient, combating corruption or cleaning up the electoral process.”
– Utdrag ur boken How democracies die (2018) författad av Steven Levitsky och Daniel Ziblatt
Den systematiska manipulationen sträcker sig inte enbart till demokratiska institutioner, utan vi kan även bevittna försök till att censurera och missleda information till förmån för Trumps agenda.
Detta drabbar både pressen och forskningsfält, vilket leder till att amerikanernas möjligheter till oberoende informationskällor blir allt färre. Men det riskerar även hota förtroendet för forskning.
Processen späds i sin tur på av aktörer som är rädda för att komma i onåd med presidenten. De alternativ de står inför är att antingen leverera information som inte hotar Trumps politiska intressen eller mötas av repressalier.
USA står alltså inför en situation där såväl demokratiska institutioner, forskningsfält, pressen och sociala medier används i politiska syften. Yttrandefriheten är under hot av presidenten som far ut mot journalister och använder frasen ”fake news” som vapen i syfte att avfärda information som inte gynnar den agenda som administrationen bedriver.
Dessa ageranden banar väg för andra att nyttja systemet till deras fördel, det vill säga, om vi öppnar dörren för extremister att få gehör i politiska sammanhang. Om vi ger dem en plats vid bordet och samarbetar med dem och i sin tur ser på medan deras retorik normaliseras i samhället.
”Once a would-be authoritarian makes it to power, democracies face a second critical test: will the autocratic leader subvert democratic institutions or be constrained by them?”
– Steven Levitsky och Daniel Ziblatt (2018)
Påverkan på Sverige
President Trump tydliggjorde i sin nya nationella säkerhetsstrategi i december att de ämnar stödja högerpopulistiska krafter i Europa för att rädda oss från en ”civilisatorisk utplåning” till följd av massinvandring; En risk som för övrigt ökat i och med USA:s angrepp mot Iran.
USA har resurserna för att förverkliga denna målsättning, vilket riskerar leda till en politisk polarisering vars konsekvenser kan skada demokratin. Speciellt om respekten för politiska motståndare och valräkning i denna process går förlorad.
I praktiken innebär det att USA kommer driva på en utveckling där de, i stället för att rädda oss, hotar demokratin. Kan demokratins utbredning i väst utgöra ett hot mot det samhälle Trump eftersträvar?
Turbulensen som idag kan betraktas av alla, kommer sannolikt att bestå och förvärras. Sannolikheterna för att Kina ”passar på” under Trumps återstående (minst tre år) period, avseende Taiwan, är överhängande.
På samma sätt uttrycker flera analytiker att Ryssland, om de har för avsikt att utöka konflikten i de östra delarna av Europa, kan komma att prova detta. I sådana fall sannolikt också under samma period. Det som händer i USA, gynnar därför övriga starka autokratiska stormakter. Vi bör utgå ifrån att de kommer att utnyttja detta till sin fördel.
Avslutningsvis bör vi betrakta hoten mot demokratin som ett verkligt scenario vars utveckling kan komma att fortsätta även efter Trumps mandatperiod. Hur anpassar vi våra verksamheter efter ett sådant utfall? En utveckling som kan komma att utmana även europeisk demokrati.
Inför valet i höst är det viktigt att vi är observanta på eventuell påverkan från USA, inte minst via sociala medier. Dessutom måste vi hitta lösningar som inte är beroende av amerikanska tjänster och teknik.
I takt med att säkerhetsläget blir allt allvarligare ökar också svenska verksamheters ansvar att agera för att bidra till Sveriges beredskap.
En mer ingående analys av autokratiseringen i USA finner ni i Kompass, tillsammans med flera rapporter som bevakar och rapporterar om omvärldsutvecklingen.
Källor:
https://www.v-dem.net/publications/democracy-reports
https://steadystate1.substack.com/p/accelerating-authoritarian-dynamics
https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC8793038
https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/nordamerika/usa/demokrati-och-rattigheter
https://www.theguardian.com/us-news/commentisfree/2018/jan/21/this-is-how-democracies-die
https://www.whitehouse.gov/wp-content/uploads/2025/12/2025-National-Security-Strategy.pdf
https://www.brookings.edu/articles/understanding-democratic-decline-in-the-united-states/