Sverige, NATO, STANAG och personalsäkerhet

I den stunden som Sverige valde att gå med i NATO klev både offentliga verksamheter, näringslivet och vi som arbetar med säkerhet, säkerhetsskydd och personalsäkerhet in i en ny kontext. Ett inträde i NATO kommer att innebära många stora och små förändringar för vårt svenska samhälle och en av dem är det som i folkmun kallas för ”NATO-standard”, men som egentligen går under förkortningen STANAG.

Vad är STANAG?

STANAG (som står för Standardization Agreement) är ett regelverk som skapar förutsättningar för allierade och medlemsländer att i så hög utsträckning som möjligt ha likformade, integrerbara eller identiska koncept, system och liknande. Detta för att i en skarp situation ha så goda förutsättningar som möjligt att verka och samverka utan olika typer av hinder i vägen. STANAG är stommen som skapar dessa förutsättningar, lika för alla, till fördel för alla.

När det gäller hårdvara kan STANAG exempelvis handla om att NATO:s medlemsländer har kommit överens om att olika typer av vapensystem ska kunna användas sömlöst mellan olika flygplanstyper, men standarden täcker även in data och information.

Inom NATO finns det nämligen även en egen struktur för informationsklassning, precis som i Säkerhetsskyddslagen men där det inte längre är Sveriges säkerhet i fokus utan NATO:s.

Personalsäkerhet med NATO-standard

Inom NATO finns även området som kallas ”personalsäkerhet”. Även här gäller samma koncept och grund. Det innebär att säkerhetsprövning enligt STANAG följer en NATO-gemensam-process och att denna ska se likadan ut och bygga på samma beslutsunderlag, oavsett i vilket land en individ ska prövas mot denna kontext.

Precis som inom Säkerhetsskyddslagen kan nivån och informationsklassningen man ska få tillgång till i sin befattning, styra exakt hur processen ser ut och vad den innehåller för olika moment. Logiken är dock densamma, den bygger på en grundutredning och en säkerhetsprövningsintervju.

Att kunna hantera, känna till och efterleva STANAG inom de områden som är relevanta för en verksamhet i det svenska privata näringslivet kan vara en stor konkurrensfördel men också en del som annars kan vara direkt diskvalificerande i en framtida situation kring avtal eller samarbete. Det finns därför flera tydliga anledningar till att sätta sig in i, inhämta kunskap och analysera det som rör sin egna verksamhets relation till STANAG.

Det är ännu inte helt tydligt vad man som säkerhetsskyddsfunktion eller som verksamhet behöver tänka på eller vilka anpassningar som kommer att föreslås eller krävas. Men, om man verkar inom exempelvis försvarssektorn gör man klokt i att börja omvärldsbevaka, sondera och analysera om man kommer att behöva ta hänsyn till STANAG i sitt personalsäkerhetsarbete.