20 år sedan 11 september-attackerna: Vad har vi lärt oss och vad kan vi förvänta oss framåt?

20 år har gått sedan 11 september-attackerna i USA där tusentals människor omkom och skadades. Sedan dess har otaliga terrordåd genomförts runt om i världen av både terrorgrupper och ensamagerande terrorister. Så vad har vi egentligen lärt oss och vad kan vi förvänta oss framåt i vår osäkra omvärld? 

Inför årsdagen pratade vi med SRI:s terrorexpert Hans Brun som gav oss både en historisk tillbakablick, en analys av omvärldsläget idag och hans insikter kring vilket globalt säkerhetsläge vi kan förvänta oss kommande år. 

 

Problemet finns inom myndigheter, mellan myndigheter, inom länder och mellan länder. Vi har dock blivit bättre under de senaste 20 åren. Jag tror att detta grundas i att hotbilden nu uppfattas som mer gemensam mellan länder.

 

Kort historisk bakgrund till 11 september-attackerna:

• • Terrororganisationen Al-Qaida, som senare skulle komma att ta på sig ansvaret för 11 september-attackerna, grundades i slutet av 80-talet av, bland andra, Usama Bin Ladin.
  • Bin Ladin var en saudisk medborgare som under Kuwaitkriget kritiserade den saudiska regeringens stöd till den USA-ledda operationen så hårt att regeringen bad honom lämna landet.
  • I början på 90-talet flyttade bin Ladin till Sudan där landets islamistiska regering var indragen i ett inbördeskrig. Al-Qaida hade nu byggt upp ett nätverk av falska välgörenhetsorganisationer och organisationen började bli välfinansierad.
  • Al-Qaida och dess medlemmar har kopplingar till den första attacken mot World Trade Center 1993 och planer på att mörda påven Johannes II.
  • 1996 utvisades bin Ladin från Sudan då han anklagades för delaktighet i mordförsöket på Egyptens president Hosni Mubarak två år tidigare.
  • I februari 1998 gav bin Ladin och terroristen Ayman al-Zawahiri ut ett meddelande undertecknat Den islamiska fronten för jihad mot judar och korsriddare. Budskapet var att det är varje muslims plikt att ”döda amerikaner och deras allierade — civila och militära – i alla länder där detta är möjligt.”
  • I augusti 1998 sprängde Al-Qaida USA:s ambassader i Kenyas huvudstad Nairobi och i Dar es-Salaam i Tanzania. I dådet dog över 300 människor och över 5000 skadades.
  • I oktober 2000 attackerades krigsfartyget USS Cole medan det låg i hamn i Jemen. 17 soldater dog och 39 skadades när en bomb briserade. Al-Qaida tros ligga bakom även denna attack.

Terrorforskare Hans Brun

”Efter att ha blivit utvisad från Sudan återvände Bin Ladin till Afghanistan och förklarar krig mot västvärlden. Där och då blir västvärlden och USA jihadisternas fiende nummer ett. Få tog dock honom på allvar. CIA tog honom på allvar tidigt men man såg honom i första hand som en finansiär och inte en attentatsplanerare. Ambassad-attackerna 1998 och attacken mot USS Cole var dock tydliga väckarklockor som visade på Al-Qaidas kapacitet.

Attackerna den 11 september var uppenbart riktade mot symboler för amerikansk makt och amerikanskt kapital, landmärken som alla känner till. World Trade Center symboliserade hjärtat i amerikansk ekonomi, Pentagon självklart hjärtat i amerikansk militär styrka och man misstänker även att det flygplan som kraschade på ett fält i Pennsylvania skulle kraschas in i ett motsvarande symboliskt mål, troligtvis Vita Huset, Kongressen eller CIAs högkvarter,” säger Hans Brun.

Hur kunde attackerna inträffa utan att underrättelsetjänster runtom i världen lyckades avslöjade detta i förberedelsestadiet? Vad gjordes inte som borde ha gjorts?

”Det finns så klart flera tänkbara förklaringar och orsaker till detta. Det gjordes bland annat ett försök i mitten av nittiotalet där man kapade ett Air France-flygplan som skulle kraschas i Eiffeltornet – något som kunde vara en indikator på att jihadister gärna väljer att använda civila flygplan som vapen.

I USA har man en tydlig uppdelning mellan CIA (internationellt) och FBI (nationellt). Det fanns information hos både FBI och CIA om uppsnappade signaler från internationella potentiella terrorister, men man hade svårt att para ihop informationen mellan de olika byråerna. FBI visste exempelvis att det fanns ett antal inresta personer som kunde vara av intresse och som tog flyglektioner i södra USA och CIA visste att det fanns personer i Malaysia som kunde vara av intresse.”

 

På ett sätt har jihadisterna misslyckats kapitalt eftersom vårt samhällsskick inte har förändrats, vi lever vidare i demokrati.

Brist på samverkan mellan myndigheter ett utbrett problem

Hans Brun menar att denna typ av hinder i samverkan mellan myndigheter är ett stort dilemma och problem för många underrättelsefunktioner och analytiker.

”Det kan uppstå både juridiska hinder, tekniska hinder i form av system för säker delning av information såväl som kulturella hinder grundade i att personal är fostrade eller utbildade att arbeta på olika sätt och inte accepterar andra myndigheters sätt att arbeta. Samarbete mellan myndigheter är ett hinder för effektivitet och här finns fortsatt mycket kvar att göra.”

Hans menar även att det finns en välkänd företeelse bland forskare och analytiker att vissa helt enkelt inte tycker om att dela med sig av känslig eller hemlig information till andra relevanta personer eller myndigheter. En företeelse som Hans tror kan vara svår att råda bukt på.

”Problemet finns inom myndigheter, mellan myndigheter, inom länder och mellan länder. Vi har dock blivit bättre under de senaste 20 åren. Jag tror att detta grundas i att hotbilden nu uppfattas som mer gemensam mellan länder.”

Hans drar paralleller till kriminella nätverk i både Sverige och Frankrike där man använt krypterade meddelandetjänster som Encrochat för att planera grova brott som mord eller vapen- och narkotikasmuggling. Här har nationell och internationell polis kunnat samarbeta för att komma åt kriminella nätverk.

”Problemet inom organiserad brottlighet är gränsöverskridande och det är självklart även internationell terrorism – och många länder har drabbats hårt. Då finns det ett behov av att samarbeta.”

Nu riktades just denna attack väldigt tydligt mot människor och mål i USA men på vilket sätt kan man se effekter och konsekvenser i Europa och i Sverige efter 11 september?

”På ett sätt har jihadisterna misslyckats kapitalt eftersom vårt samhällsskick inte har förändrats, vi lever vidare i demokrati. En uppenbar förändring för gemene man är att det har blivit mer omständligt att resa i och med striktare kontroller och restriktioner. I vissa länder har man förändrat sin lagstiftning kring exempelvis avlyssning av samtal med mera. Dessa nya tvångsmedel hade dock kanske introducerats ändå förr eller senare i och med att tekniken inom IP-telefoni utvecklats i snabb takt.”

I Sverige genomfördes självmordsattacken i centrala Stockholm 2010 av en ensamagerande terrorist. Hans Brun menar dock att den attacken hade varit svår upptäcka i förväg med de verktyg som fanns tillgängliga då.

”Attacken föranledde stora förändringar i Polisens metoder och man lärde sig även mycket från bland annat även skolskjutningar i Finland. Polisen utvecklade nya taktiska koncept där man utbildade personal i yttre tjänst i så kallat Pågående dödligt våld.”

Hans menar även att de nya taktiska koncepten har visat sig fungera väl i bland annat skolattacken i Trollhättan 2015 och knivdådet i Vetlanda 2021 då Polisen väldigt effektivt kunde förhindra att attackerna sannolikt hade resulterat i fler skadade eller döda personer.

”Utöver det har det operativa samarbetet mellan den öppna Polisen och Säkerhetspolisen förändrats radikalt och man har numera en mycket god förmåga att leda operationer i realtid. Dessa förändringar visade sig fungera väl i samband med attacken på Drottninggatan 2017.”

 

Hotet är på riktigt, det är aktivt och i takt med att pandemin mattas av och restriktioner i västvärlden sakta släpper så kommer även risken för händelser att öka.

 

Hur anser du att säkerhetstjänsten i Sverige anpassat sig – är funktionen idag kapabel att upptäcka, möta och legalt hantera denna typ av attacker mot samhället?

”Förmågan i västvärlden att upptäcka större eller mer välplanerade attacker har blivit större och man har lyckats avvärja många attacker. Av naturliga skäl så är det fortfarande svårt att upptäcka attacker av ensamagerande där attackerna inte kräver någon större planering.”

”Det som fortfarande kan vara ett problem är att dela information i Sverige och mellan olika länder, mycket på grund av juridiska skäl. På en internationell nivå mellan västländer saknas det fortfarande fungerande långsiktiga strategier för hur man ska hantera terrorism och våldsbejakande extremism.”

Hur tror du att de kommande 5–10 åren att kommer utvecklas i väst? Vad riskerar vi att få uppleva i Sverige?

”Det är rimligt att anta att olika högerextrema nätverk kommer att bli alltmer aktiva i både Västeuropa och i USA. Det är också rimligt att anta att jihadister kommer att fortsätta att försöka genomföra attacker i väst eller i USA men framför allt kommer de att vara aktiva i Afrika och Asien.”

Säkerhetspolisen uttrycker i sin årsbok att det finns ett aktivt hot mot Sverige från både jihadistiska och högerextrema nätverk. Hans Brun menar att dessa nätverk även kan utnyttjas av statsunderstödda aktörer.

”Det är även viktigt att komma ihåg att den här typen av nätverk kan även utnyttjas i säkerhetspolitiska sammanhang av främmande makt. Både Ryssland och Kina har säkerhetspolitiska doktriner som uppmuntrar att man använder den här typen av nätverk för att uppnå viktiga politiska mål.”

Finns det konkreta delar som du anser särskilt berör svenska företag eller säkerhetsfunktioner och där man idag inte gjort en korrekt bedömning av hot och risk?

”Kopplat till främmande makt så tror jag att det är viktigt för svenska företag och organisationer att ännu tydligare förstå att det finns aktiva hot från olika typer av aktörer, att dessa hot är fragmenterade och att det därför kan vara väldigt svårt att se vem eller vilka aktörer som egentligen ligger bakom vissa hot. Detta skulle rimligen kunna leda till att företag får svårt med att förstå vidden, omfattningen och kapaciteten hos en aktör – vilket i förlängningen leder till att skyddet blir feldimensionerat.”

Vad kommer att hända med säkerhetsläget i världen kopplat till Afghanistan?

Konsekvenserna av att koalitionsstyrkor och framför allt USA beslutat att lämna Afghanistan militärt kan nu ses tydligt och landet återgår nu till ett talibanstyre. Hans menar att rapporteringen från området inte är tillräckligt facetterad och att man missar mycket av det säkerhetspolitiska som just nu händer.

”Den viktigaste strategiska förändringen är att Kina nu skjuter fram sina positioner i Centralasien, en förändring som få hade kunnat se som tänkbar för fem år sedan. Detta kommer att få stora säkerhetspolitiska konsekvenser. Den stora och mest påtagliga förändringen är att Kina nu får inflytande i Afghanistan och får därmed tillgång till stora naturtillgångar som är kritiska för den pågående elektrifieringen av samhället.”

”Det är svårt att förutspå utvecklingen gällande hotbilden från jihadistiska nätverk i Europa och USA och vi vet inte heller om Al-Qaida och andra jihadistiska terrorgrupper kommer att tillåtas att vara aktiva i Afghanistan igen då talibanerna historiskt sett inte alltid haft ett gott öga till Al-Qaida och andra jihadistiska nätverk. Just nu, i kölvattnet av USA:s uttåg är talibanerna och IS-Khorasan fientligt inställda till varandra, men imorgon så kan de mycket väl bestämma sig för att slåss mot en gemensam fiende.””

Sammanfattningsvis, vilka avslutande råd har du till SRI:s läsare?

“Det jag skulle vilja lämna ifrån mig som några avslutande ord är att hotet är på riktigt, det är aktivt och i takt med att pandemin mattas av och restriktioner i västvärlden sakta släpper så kommer även risken för händelser att öka. Det är oerhört viktigt att både privatpersoner och organisationer, inte minst organisationer som har säkerhetskänslig verksamhet, förstår detta och är vaksamma.”