Nytt lagförslag ska förhindra skadliga utländska direktinvesteringar och företagsförvärv
Ett nytt lagförslag som presenterades den 16 mars 2023 på Regeringens pressträff syftar till att sätta stopp för utländska direktinvesteringar som kan skada Sveriges säkerhet, allmän ordning eller allmän säkerhet i Sverige. Detta ska realiseras genom ett nytt granskningssystem.
Bakgrunden till lagförslaget är det försämrade säkerhetsläget i Sverige och Europa. 18 av 27 länder i EU har redan denna typ av granskningssystem (däribland Danmark och Finland), men Sverige saknar alltså ett sådant och man uttrycker från regeringens sida nu ett behov av att komma i fas med omvärlden.
Vad säger EU-förordningen?
Genom EU-förordningen infördes ett gemensamt regelverk och samarbetsstruktur, men utan krav på att medlemsländerna själva skulle införskaffa granskningssystem för att kontrollera utländska uppköp och direktinvesteringar.
Däremot har det funnits minimikrav och principer om ett land väljer att införa ett sådant system där två vitala delar pekas ut av justitieminister Gunnar Strömmer:
1. Granskningssystemet ska vara transparent och icke-diskriminerande. Med detta menas att man inte får särskilja specifika länder ur leveranssynpunkt utan alla länder lyder under samma principer och kravställningar.
2. Det ska finnas en möjlighet att överklaga beslutet som fattats. Med detta menas att systemet fortsatt ska bygga på ett demokratiska grundvärderingar.
Strategiska uppköp och investeringar som maktmedel
Strategiska uppköp och investeringar lyfts fram som ett av de sätt som främmande makt använder för att få fördel i andra länder, däribland Sverige. Om ett företag som bedriver samhällskritisk verksamhet exempelvis köps upp av ett land med antagonistiska avsikter så kan såväl värdefull information som teknik komma att kontrolleras på ett skadligt sätt för svensk säkerhet.
Skyddsvärd verksamhet bör således bedrivas eller kontrolleras i och/eller av Sverige – och för att uppnå detta ska en särskild myndighet kunna granska utländska direktinvesteringar och, vid behov, kunna stoppa sådana.
För företagen kommer detta innebära en upplysningsskyldighet innan en eventuell investering görs, och för investeraren innebär det en anmälningsskyldighet. Dessa skyldigheter kommer gälla oavsett nationalitet. Vid fall där företag inte anmält i tid, alternativt inte följt de villkor som krävs kommer sanktionsavgifter tas ut mot företagen.
Den nya lagstiftningen ska gälla för skyddsvärd verksamhet enligt följande:
1. Samhällsviktig verksamhet
2. Säkerhetskänslig verksamhet
3. Känsliga person- eller lokaliseringsuppgifter
4. Krigsmateriel
5. Produkter med dubbla användningsområden
6. Framväxande teknologier och annan strategiskt skyddsvärd teknologi
7. Kritiska råvaror och andra metaller och mineral
Ny rapport från FOI belyser riskerna med utländska investeringar
Den 10 mars 2023 släppte FOI en rapport som fokuserar på riskerna med utländska investeringar och ägande i svensk hälso- och sjukvård, som i detta avseende kan räknas in som samhällsviktig verksamhet.
En av de största riskerna som uppmärksammas i rapporten är bristande tillgång på pålitlig information om utländska aktörer hos svenska myndigheter. Informationsbrister såsom dessa kan utnyttjas av illvilliga aktörer.
Vidare konstaterar FOI att medvetenheten om säkerhetsläget behöver öka i hela samhället, bland såväl privata som samhällsviktiga sektorerna. FOI menar här att ett eventuellt granskningssystem bör utformas på ett sätt som förebygger risker, men samtidigt säkerställer att den svenska ekonomin inte går miste om de fördelar som utländska investeringar medför.
SRI kontaktade Tomas Malmlöf, forskare vid FOI, för en kommentar gällande det nya lagförslaget från regeringen som presenterades bara dagar efter att FOI:s rapport publicerades. Malmlöf menar, i egenskap av forskare, att han anser att det nya granskningssystemet är ett välkommet initiativ för skyddandet av svenska säkerhetsintressen. Tomas säger vidare:
”Utländska direktinvesteringar i sig är en vital del av näringslivets utveckling, och större delen av dessa är oproblematiska. De företag som verkar inom sektorer som berörs kan dock behöva förbereda sig på att den administrativa bördan för hanteringen av utländska direktinvesteringar kan komma att i viss grad öka, och att det kan ta något längre tid att driva igenom. Som ett led i att förbereda sig för den nya lagstiftningen, kunde det vara en god idé att tillse att man har så fullständig kännedom som möjligt om de internationella investerare som man samarbetar med.”
Förslag på frågeställningar att diskutera i samband med utländska direktinvesteringar:
- Vem är aktören och vad har aktören för syften med det eventuella samarbetet eller samverkan specifikt och som verksamhet i stort?
- Var får aktören finansiering ifrån, finns det någon statsaktör bakom verksamheten?
- Vad kan tekniken och kunskapen användas till, har den dubbla användningsområden (militärt/civilt) eller kan på något sätt skada svensk säkerhets- och försvarspolitik?
- Vad kan er verksamhet göra för att skydda svensk säkerhetskänsligverksamhet och forskning från spionage, påverkan, påtryckningar, sabotage och hot?
- Vilka policys eller ”code of conduct” hos er finns, eller bör finnas, i verksamheten er för reglering av utländska investeringar?