Risker och psykosocial ohälsa i kölvattnet av pandemin och hemarbete
Jag vill gärna dela med mig av en reflektion angående personalsäkerhet, säkerhetsprövning och den uppföljande kontrolldelen Jag tror arbetsgivare i ett sammanhang där man lyder under säkerhetsskyddslagen har en del arbete att göra i detta spår, åtminstone under de kommande åren.
SRI genomför många bakgrundskontroller och grundutredningar. I dessa kan man ibland se förflyttningar hos en medarbetare, från en tidigare känd normalbild.
Nu under pandemin så är detta särskilt intressant för en arbetsgivare med krav på hur uppföljande säkerhetsprövning och löpande lämplighetsbedömningar sker och med vilken kvalitet. För att illustrera det jag precis beskrivit delar jag nedan anonymiserade exempel från verkligheten:
Innan pandemin
En medarbetare som tidigare inte alls utmärkt sig, där det finns en grundutredning och där det genomförts uppföljande löpande samtal, som allt varit utan anmärkning. Medarbetaren kan kanske ha haft en viss lutning åt det som skulle kunna anses tveksamt men som ändå varit väldigt långt ifrån no-go. Angående det sociala så har det inte heller funnits något att anmärka på.
Men det var innan pandemin!
Under isoleringen och den följande rekommendationen från Folkhälsomyndigheten, om att arbeta hemifrån, så har just denna medarbetares normala sociala sammanhang mer eller mindre kollapsat. Medarbetaren var tidigare väldigt socialt knuten till sitt arbete och kollegor.
Den normala sociala bubblan har under rådande situation därmed kraftigt krympt, vilket gett utrymme för en ny och alternativ social bubbla, den online.
Nuläge
Detta har i sin tur lett till ökat fokus och intresse för vissa normativt avvikande ämnen, trådar och samtal. Medarbetaren har nu förflyttat sig till en alternativ social kontext där det plötsligt är väldigt normaliserat med extremistiska åsikter som förespråkar handlingar som inte alls är förenat med arbetsgivarens policy och som definitivt även kolliderar med säkerhetsskyddsaspekterna.
Medarbetaren spenderar mer tid framför datorn, sitter isolerad och glider längre och längre bort ifrån det som anses acceptabelt och lämpligt för att hen ska kunna vara fortsatt placerad i en säkerhetsklassad befattning.
Ett antal tänkvärda frågeställningar:
- Hur gör man som närmaste chef, HR- eller SÄK-företrädare för att flytta fram positionerna så att detta lättare kan upptäckas, följas upp och motarbetas?
- Hur tror du att denna eller liknande typ av förflyttning kommer inverka på individens psykiska ohälsa, incidenter på arbetsplatsen eller för den delen belastning på företagshälsa, HR-ärenden och slutligen organisationens Risk Management arbete i stort?
- Hur förebygger och bedriver man sitt förändringsarbete för att stärka kulturbyggandet, chefers förmåga att följa upp och ”se” sina medarbetare för att ha en fortsatt god förståelse för vad som är ”normalbilden” och när medarbetare plötsligt avviker?
Detta är en stor utmaning och i takt med att fler organisationer nu tvingats till olika tekniska avsteg och pragmatiska lösningar, för att hemarbete ska kunna ske, så blir detta i kombination med ett sådant här exempel en snabbt skenande risk, på många olika plan. Särskilt då man arbetar med säkerhetsskydd och den typen av känslig information.