Säkerhetsskyddslagen – De tusen frågornas lag
Sedan den nya Säkerhetsskyddslagen (2018:585) trädde i kraft den första april 2019 märker vi ofta, i våra möten med kunder, att det fortfarande råder stor förvirring runt lagens olika krav.
Det är tydligt att organisationer i alla branscher och i alla tänkbara storlekar saknar insikt i om lagen gäller för just dem eller inte och i så fall, varför eller varför inte. Inte ett helt optimalt utgångsläge, såklart.
Den här artikeln är inte tänkt att bringa någon total klarhet runt dessa delar, utan endast att kort belysa några delar som kan vara viktiga att fundera lite extra över.
Bristande vägledning från myndigheter
De olika myndigheterna som ansvarar för olika sektorer har med varierande framgång och proaktivitet lyckats informera sina sektorer om vad som gäller och hur stöd kan ges i dessa frågor.
Här finns en del arbete kvar att göra innan myndigheterna kan ges godkänt i sitt sätt att ta ansvar. Många organisationer känner att deras frågor lämnas utan svar eller att det tar orimligt lång tid att få vägledning.
Säkerhetsskyddsavtal väcker känslor och skapar falsk trygghet
Vi tar säkerhetsskyddsavtalen som exempel, de som ibland kallas för SUA. De väcker mycket känslor. Där är det just nu mer eller mindre kaos på vissa håll.
Beställaren vet ibland själv inte vad som är det skyddsvärda och har inte själv sin analys runt dess egna skyddsvärden på plats. Det blir ju då svårt att argumentera och motivera en leverantör till vissa åtgärder, särskilt om denne har en egen kompetens runt säkerhetsskydd.
I andra fall blir SUA en fasad för falsk trygghet och säkerhet. Skyddsvärden är oidentifierade, vilket innebär att skyddet knappast kan vara av en precis, medveten och avsiktlig karaktär.
Det blir även i förlängningen ännu mer ihåligt när man i nästa steg kräver säkerhetsprövningar av personal. Ibland trots att SUA inte finns.
Men även om SUA finns på plats så bör man ställa sig själv (och beställaren) frågan: Är det rimligt och skäligt (och är det ens legalt?) att tvinga in enskilda i en sådan process utan att skyddsvärden finns konkretiserade och utpekade inom ramen för ett samarbete och utbyte mellan parter i en kontext där denna lag endast antas gälla?
Alla frågetecken skapar just nu stress, irritation och besvikelse runt om i landet. Inget bra utgångsläge för säkerhetsskyddsarbete.
Varför krävs det SUA?
Leverantörer som hamnar i sådana situationer bör ställa motfrågor som:
Varför krävs det SUA? Vilka är skyddsvärdena? Vart finns dessa inom ramen för samarbetet? Varför ska medarbetare prövas om inte SUA finns? Om SUA finns men ovan frågor inte kan besvaras, hur har man då kommit fram till vilken säkerhetsklass som är aktuell för respektive befattning/roll och inplacering?
Behövs en säkerhetsskyddsanalys?
En annan fråga som är vanligt förekommande – behöver organisationen göra en säkerhetsskyddsanalys? Det korta svaret är (enligt Säkerhetspolisens vägledning i säkerhetsskydd) att om du har mer än ett SUA, är leverantör så ska du göra en analys.
Känner du igen dig i problematiken inom er organisation, hör gärna av er om detta är något ni vill diskutera vidare!
Skrivet av: Pierre Gudmundson, VD och grundare, Scandinavian Recruitment Intelligence