Pride-säsongen har förvandlats till en tid av hat och hot 

Sommaren är i full gång och med den regnbågsflaggor, Pride-festivaler och parader runt om i landet. Samtidigt sker en mobilisering av de antagonister som vill sabotera och förhindra att allt det som Pride symboliserar och står för slår rot och formar morgondagens politik.  

Priderörelsen grundades i New York 1969 efter det så kallade Stonewallupproret, en serie våldsamma demonstrationer mot en polisrazzia som företogs mot homosexuella och transpersoner på en bar i Stonewall Inn.  

Upproret blev startskottet för en lång kamp för rättvisa, för jämlikhet och mot förföljelse. 

Man tänker att år 2023 så ska vi ha kommit så långt att alla människor accepterar varandra för den de är, men så är det tyvärr inte.

Aktioner och attacker mot Pride

De senaste åren har antalet aktioner mot olika typer av Pride-evenemang blivit fler och för denna säsong har bland annat hittills följande ”händelser” skett i Sverige och i världen:  

• Österrikisk polis uppger att man stoppat tre misstänkta, som sympatiserar med IS, från att gå till våldsam attack mot deltagare i Wiens Pride-parad – de unga männen uppges ska ha radikaliserats via internet.  
• I slutet av juni hölls ett sommarläger för HBTQ-ungdomar i Västra Götaland, men på grund av oro över att ungdomarna ska utsättas för hat och hot har det varit på hemlig plats. Detta efter att ett liknande läger in i Norrköping ställdes in i början av juni efter att det riktats ett hot om en aktion mot verksamheten.  
• Upp till 2 000 högerextrema demonstranter stormade ett Pride-evenemang i Georgiens huvudstad Tbilisi där de brände regnbågsflaggor och förstörde en scen, varpå evenemanget avbröts. En av arrangörerna för Pride sa att högerextrema grupper hade uppmanat till våld mot hbtqia+ aktivister flera dagar innan evenemanget.  
• En person fick ansiktsfrakturer efter att ha misshandlats i Regnbågsparken i Vasaparken under Västerås Pride och enligt polisen greps två killar mellan 15 och 17 år misstänkta för grov misshandel med hatbrottsmotiv.  
• Joshua Hensley, 25, en man från Kansas har åtalats för att ha hotat att bomba och ”begå en masskjutning” vid årets Pride-firande i Nashville, Tennessee. Mannen som greps påstås ha postat Facebook-kommentarer tidigare i år där han ska ha kommit med sina hot mot Pride.  

Vidare ska också nämnas att planerade Pride-firanden har skalats ned eller helt ställs in på flera håll i USA, delvis på grund av ett allt hätskare tonläge och hot om våld från bland annat vit makt-rörelsen men även att man i vissa republikanska delstater har stiftat nya lagar som begränsar HBTQ-personers rättigheter. Närmare 500 i år, alltså mer än dubbelt så många som under hela 2022.  

Och trots att Pride-parader är förbjudna i Turkiet sedan 2015 har de hållits i Istanbul sedan 2003, men årets upplaga stoppades av turkisk polis som utrustade med hjälmar, sköldar och vapen med gummikulor ”slog till” mot demonstranterna där åtta personer varav en under 18 år ska ha gripits.  

Pride i Sverige genomförs i ett känsligt säkerhetsläge

Det är en oroande negativ utveckling, vars hat och hot kommer från flera olika håll. I Sverige genomförs dessutom årets Pride i ett mycket känsligt läge, med tanke på koranbränningen och den ansträngda relationen till Turkiet gällande Sveriges Natoansökan.  

Koranbränningen som väckt starka reaktioner såväl internationellt som nationellt har bland annat engagerat terroristorganisationer som Tehrik-e Taliban Pakistan (TTP) och Al-Qaeda in the Indian Subcontinent (AQIS).  

På hemmaplan var det flera tusen som demonstrerade mot koranbränningarna i början av juli. Den som sökte demonstrationstillstånd för manifestationen är ordförande i Sveriges imamråd och har tidigare offentligt deklarerat sina sympatier med det, av flera länder, terrorklassade Muslimska brödraskapet.  

Med andra ord, denna uppmärksamhet på Sverige från dessa eller liknande aktörer med extrema kopplingar skulle kanske kunna innebära att Pride utses som en måltavla för attentat. 

Attacken mot Pride i Oslo kunde ha förhindrats

I slutet av juni 2022 dödades två personer och ett tjugotal skadades på nattklubbar i Oslo. Zaniar Matapour står åtalad för mord, mordförsök samt terrordåd och islamisten Arfan Bhatti och två andra män har åtalats för medverkan till attacken. 

I en utredning framgår att attacken kunde ha förhindrats.  

Fem dagar före terrorattacken ska den norska säkerhetspolisen, PST, ha blivit meddelad om att en känd islamist var inblandad i en eventuell terrorattack i Norge och dagen före attacken fick polisen ytterligare en varning.  

Efter händelsen höjde PST terrorhotnivån till nivå fem vilket är en extraordinär hotsituation och den högsta på skalan för att sen sedan sänkas till först nivå fyra och därefter till den ursprungliga nivån, nivå tre och “måttligt terrorhot”.  

Som svar på attacken i fjol och den kritik som riktades mot norsk säkerhetspolis och polis har nu PST gjort en ny och aktuell bedömning av säkerhetsläget.  

Inför årets Pride-vecka i Oslo, som ägde rum mellan den 23 juni och 1 juli och blev rekordstor med omkring 85 000 personer i tåget, skrev PST i sin hotbedömningsrapport att terrorhotet i Norge är oförändrat men att det är fortsatt möjligt att det kan inträffa terrordåd mot Pride-firande. Att HBTQ-rörelsen är måltavla för både nynazister och för extrema islamister. 

Både högerextrema och extrem islamistisk propaganda uppmuntrar till attacker mot mål som är ”lättillgängliga” med få eller inga säkerhetsåtgärder för att kunna skydda sig och därför är evenemang likt Pride, som samlar stora folkmassor, attraktivt för antagonisten.  

Huruvida den svenska Säkerhetspolisen kommer att göra samma hotbedömning som Norge återstår att se, nu när vi närmar oss Pride-veckan i Stockholm i slutet på juli.  

Men i väntan på, oftast inte tillräcklig, vägledning kan det också vara relevant att du som verksamhetsutövare och ansvarig över dina medarbetare själv följer utvecklingen inför, under och efter Pride för att sedan göra en egen bedömning.  

Att tänka på när det gäller bedömning av hot och risk

Här följer några förslag på frågor i syfte att väcka tankeverksamheten för att bedöma risker kopplat till terrorism och antagonistiska hot: 

• Vad känner vi till om de hotbilder och risker som Säpo bedömer att Sverige står inför? 
• Förknippas vi på något sätt med kända personer eller organisationer som skulle kunna vara måltavlor? 
• Kan verksamhetens läge, besökare, sponsorer, entreprenörer, hyresgäster, personal, våra aktiviteter eller något i det kringliggande området kunna påverka hotbilden och kunna motivera ett terrorattentat? 
• Finns det sårbarheter i vår verksamhet som gärningspersoner skulle kunna utnyttja för ett attentat som exempelvis bristfällig säkerhet? 
• Är det enkelt för en gärningsperson att skaffa sig kunskap om exempelvis våra säkerhetsrutiner och fysiskt skydd? 
• Skulle ett attentat medföra stora konsekvenser för övriga samhällets funktionalitet? 

Att ha tänkt igenom vad som kan hända är en strategi för ökad trygghet, så fundera på om det finns några säkerhetsåtgärder som bör genomföras eller rekommendationer som bör kommuniceras internt till den egna organisationen och dess medarbetare.