Reflektioner kring hemvändare från IS kalifat och utmaningar för enskilda organisationer

I CVE:s (Center för Våldsbejakande Extremism) omvärldsbevakning Utblick den 16 september kan man läsa man läsa att Säkerhetspolisen bedömer att cirka 300 individer från Sverige har rest ner till IS så kallade kalifat. När IS/Daesh-kalifatets sönderfall tog fart på riktigt 2019 har otaliga så kallade hemvändare och före detta IS-krigare sökt sig tillbaka till sina hemländer och till andra delar av världen. I Sverige vet man med säkerhet att cirka hälften av de 300 individer som rest ner har kommit tillbaka, något som skapat nya utmaningar för både vårt samhälle och enskilda organisationer.

Många av de resterande tros har dött under sin utlandsvistelse men det exakta antalet är svårt att bekräfta eftersom en del också kan ha följt med flyktingströmmar där de inte identifierats korrekt av svenska myndigheter.

Detta innebär att minst 150 hemvändande – och i vissa fall fortfarande radikaliserade – personer lever i vårt samhälle idag. Dessa individer behöver en bostad och de behöver ett arbete.

För att få ett arbete krävs ofta bland annat både ett sammanhängande CV, färska referenser och en historia som styrker vad man har sysselsatt sig med under de senaste åren – något som kan vara utmanande för den hemvändande individen med tanke på förutsättningarna. Detta leder då ofta till att man helt enkelt måste skapa en uppdiktad fasad eller bakgrundshistoria.

Återetablering i samhället kräver ofta skapande av legender

I underrättelse-språkliga termer kallas detta för att man behöver skapa och bygga sina legender. Legenden är den uppdiktade historiska bakgrundsinformationen om vem man är, vad man gjort, vilka intressen man har, vilka man umgås med och så vidare. En helt eller delvis falsk identitet.

Legenden innehåller allt det som man kan tänkas behöva för att kunna klara av livet och att interagera med andra, exempelvis ett snack vid kaffeautomaten, en rekryteringsintervju, hyra en bostad i andra hand och så vidare. Alltså, allt som en hemvändare behöver för att kunna återetablera sig och fortsätta leva sitt liv här i Sverige.

Det är viktigt att understryka att skapande av legender inte på något sätt är exklusivt för just hemvändande extremister utan återfinns i alla delar av samhället. Ett annat exempel där en individ kan behöva skapa en legend skulle kunna vara vid återetablering i samhället efter ett avtjänat fängelsestraff.

Ett utmanande arbete för rekryterande organisationer

Dessa legender skapar således även nya utmaningar för rekryterande organisationer som måste vara än mer vaksamma i sitt arbete med att identifiera och blottlägga förfalskade CV:n, förfalskade referenser och annan bakgrundshistorik.

Konsekvenserna av att inte göra ett gediget förarbete inför anställning kan annars bli allvarliga. Kopplat till just hemvändare är det viktigt att än en gång påminna om att många av dessa individer är eller har varit radikaliserade, vilket om man har otur kan leda till allt från en otrygg arbetsmiljö och i värsta fall allvarliga säkerhetsincidenter.

Lika viktigt som det är att inte ropa varg och misstänkliggöra personer i onödan, lika viktigt är det att med dessa nya förutsättningar se över sina säkerhetsrutiner och rutiner för bakgrundskontroll och referenstagning så att dessa processer genomförs på ett kvalitativt sätt.

Bakgrundskontroller och referenstagning kan identifiera legender

En kvalitativ bakgrundskontroll komplett med verifiering av påstådda genomförda utbildningar och tidigare arbetsgivare i kombination med ett gediget OSINT-arbete (Open Source Intelligence) genom avancerade sökningar i öppna källor på internet och i sociala medier skapar bra förutsättningar för att identifiera potentiella legender – förfalskad information.

Genom att även häkta på digital referenstagning som arbetssätt där digital verifiering av identitet genom exempelvis BankID för både kandidaten och angivna referenser får den rekryterande organisationen ett bra underlag att utgå ifrån och risken att referenser är förfalskade minskas avsevärt.

Även här är det viktigt att understryka att just vikten av bakgrundskontroller, referenstagning och verifiering av information inte är exklusivt för just hemvändare utan något som är universellt viktig för att minimeras risk och för att skapa trygga arbetsplatser.

Fyra kom-ihåg för dig som är arbetsgivare:

Kom ihåg att HR- och rekryteringsfunktionen är first line defence. Här är det viktigt att ha upparbetade kontrollmekanismer på plats.
Kom ihåg att alltid säkerställa äkthet och verifiera information gällande exempelvis intyg, genomförda utbildningar och tidigare anställningar.
Kom ihåg att säkerställa att din organisation har kompetens inom genomförande av bakgrundskontroller, alternativt en extern samarbetspartner som besitter denna kompetens
Kom ihåg att låta rekryteringsprocesserna få ta tid. Stressa inte igenom delmoment för att få en kandidat på plats så snabbt som möjligt och ge inte upp om en referens inte svarar eller liknande.