Stefan Kristiansson, tidigare chef vid MUST: ”Vi måste vidta åtgärder för att möta den situation som statsministern varnade för”

Det var ett bistert budskap som statsminister Ulf Kristersson levererade efter mötet med det nationella säkerhetsrådet den 24 januari i år. ”Sverige är i ett utsatt läge och de säkerhetspolitiska förutsättningarna är de svåraste sedan andra världskriget”.

Vad ligger då bakom denna bedömning? Och vad innebär den för oss?

Om Rysslands militära operationer i Georgien, på Krim och i Ukraina

”Först och främst handlar det om relationerna mellan Ryssland och västvärlden. Ryssland visade redan vid det korta kriget med Georgien 2008 att den ryska ledningen var beredd att ta till militära medel för att driva igenom sin politiska vilja.

Strax efter kriget i Georgien påbörjades också en mycket omfattande militärreform i Ryssland med målet att markant öka den ryska operativa militära förmågan.

Det ska också i detta sammanhang nämnas att Ryssland använder både militära metoder och icke-militära metoder (exempelvis cyberkrigföring, politiska och ekonomiska påtryckningar och desinformation) för att påtvinga en motståndare sin politiska vilja.

Annekteringen av Krim 2014 och invasionen av Ukraina i februari 2022 visade återigen att Ryssland inte respekterade internationella avtal och den säkerhetsordning som under många år reglerat relationerna mellan de europeiska länderna.

Nu, ett knappt år efter det att invasionen inleddes, visar det sig att Ryssland inte förmått att bryta den ukrainska motståndskraften och att president Putin ännu inte lyckats nå sina politiska mål. Den ryska ledningen har således missbedömt både den ukrainska försvarsförmågan och västvärldens stöd till Ukraina.

Vi måste dock räkna med att president Putins mål med kriget är oförändrade, helt enkelt av den anledningen att det inte finns något annat realistiskt alternativ.

Beslutet som nyligen togs om stridsvagnsleveranser till Ukraina har naturligtvis stor betydelse rent militärt men det är samtidigt ett mycket tydligt budskap till Moskva om att västvärlden står enad på Ukrainas sida.

Kriget i Ukraina handlar egentligen om värden. På ena sidan står Ryssland som hävdar den starkes rätt att värna sin egen säkerhet på andras bekostnad. På den andra sidan står den europeiska säkerhetsordningen som garanterar gränsers okränkbarhet och alla länders rätt att bygga sin säkerhet och att göra sina säkerhetspolitiska val.

Idag är relationerna mellan Ryssland och västvärlden havererade på strängt taget alla plan och det är mycket svårt att se att en stabil och fredlig samexistens kan återupprättas i överskådlig tid.”

Om västvärldens sanktioner och påtryckningar

”Det internationella trycket på Ryssland är massivt och många menar att de nio sanktionspaket som hittills beslutats kommer att få full effekt och drabba landet hårt under 2023. Ytterligare sanktioner kommer att införas i närtid.

Vad detta kommer att innebära återstår att se, men det går inte att utesluta risken för radikala inrikespolitiska förändringar. Det vore oklokt att inte redan nu förbereda oss för ett sådant scenario med allt vad det kan innebära.

Förutom konsekvenserna och riskerna som är relaterade till kriget i Ukraina så måste vi också vara beredda att hantera den uppkomna problematiken som är kopplad till vår ansökan om Nato-medlemskap.

Reaktionerna i Turkiet och i delar av den muslimska världen efter koranbränningen mm kan komma att drabba oss både i Sverige och mot svenska intressen i utlandet. Risken för desinformation och propaganda riktat mot oss ökar.”

Om hoten mot Sverige

”Vi får inte heller glömma det ökade underrättelsehotet som fortfarande är riktat mot landet. Säpo har under de senaste åren varnat för att ett 15-tal länder spionerar, med olika syften, mot Sverige och mot svenska intressen i utlandet. Ryssland, Kina och Iran har pekats ut.

Det finns skäl att påminna om att det, förutom de ovan utpekade länderna, finns ytterligare tolv länder. Turkiet ingår med all sannolikhet i denna grupp eftersom man både är intresserade av frågor som har att göra med vår Nato-ansökan och har dessutom behov av att kartlägga turkiska dissidenter i vårt land.

Till följd av kriget och sanktionerna lider Ryssland brist på bland annat tekniska komponenter och kompetens vilket kan leda till att underrättelsehotet ökar.

När det gäller Kina så finns det skäl att påminna om att landet, bland annat genom intrång i IT-system, stjäl tekniska innovationer och lösningar. Man har inom ramen för projekt som till exempel Made in China 2025 ambitionen att den kinesiska industrin ska bli världsledande inom ett flertal områden.

För att tillskansa sig teknisk kompetens köps också teknikföretag i utlandet upp. Ett annat sätt att öka den tekniska kompetensen är att placera partilojala studenter och forskare vid olika lärosäten, inte minst i vårt land.

Chefen för Säkerhetspolisen lyfte, vid Folk och Försvars Rikskonferens, upp tre områden som nu bör ägnas särskild uppmärksamhet i säkerhetsarbetet nämligen energi, telekom och kritiska leveranser.

Förutom detta bedömer Säkerhetspolisen att vi har ett högt terroristhot i Sverige där högerextremistiskt och islamistiskt motiverad terrorism bedöms utgöra det främsta attentatshotet mot landet.

I vårt land har vi ett jämförelsevis lågt säkerhetsmedvetande. Vi är ofta aningslösa, godtrogna eller rent av naiva. I den situation som vi nu befinner oss i har vi inte råd med detta.

Att inte ägna säkerhetsskyddsfrågona tillräcklig uppmärksamhet är riskfyllt. Att inte uppfatta de hot och risker som finns innebär att man kommer i efterhand och det kan leda till allvarliga konsekvenser.

Vi måste vidta åtgärder för att möta den situation som statsministern varnade för.”

SRI:s rekommendationer till ansvariga inom verksamheten

SRI rekommenderar både myndigheter, offentliga verksamheter och privata företag att se över och vid behov reviderar sin säkerhetsskyddsanalys, verksamhetens hotbeskrivning och dess säkerhetsplan – detta för att möta det ökade och ökande hotet från antagonister och statsaktörer.

Dessa dokument kan ha några år på nacken och av den anledningen behöva ses över. Dokumenterade aktiviteter, förbättringsområden och sårbarhetsreducerande åtgärder kan behöva omprioriteras.

Chefer, ledningar och styrelser bör även prioritera att initiera översyn av personal-, informations- och fysisk säkerheten. Först när det är balans mellan dessa tre områden kan säkerhetsskyddet anses vara gott.

Kritiska befattningsinnehavare, som exempelvis säkerhetsskyddsansvarig och informationssäkerhetsansvarig, kan även behöva mer tillgång till ledningsfunktionen och/eller kraftigt utökade resurser för att kunna lösa sin uppgift på ett optimalt och behovsanpassat sätt.

Dessa kritiska kompetenser och befattningsinnehavare behöver också, i ökad utsträckning, utbilda den övriga organisationen, orientera och löpande uppdatera ledningsfunktionen och ledningsgrupp om lägesbild, hotbild samt instruktioner och rutiner. Man bör även tänka igenom var de svagaste länkarna i säkerhetsskyddet finns och vilka åtgärder som ska vidtas.

Fördjupad läsning om personalsäkerhet och säkerhetsskydd:

• Personalsäkerhet – vad är det?
• Är förebyggande säkerhetsarbete riktat mot personella risker värt kostnaden?
• SRI:s checklista för att reducera risk och öka compliance inom personalsäkerhet
• Volatilt säkerhetsläge i Europa: Snabbguide till ökad säkerhet i verksamheten
• Säkerhetspolisens vägledningar inom säkerhetsskydd